Kostrådens historia & dagens kostdebatt

För Vetandets värld gjorde jag två program om kostråd: ett om kostrådens historia och ett om varför forskarna inte riktigt kommer överens om vilka kostråd som ska ges idag.

Klicka här för att lyssna på program 1 (på SR:s sajt)

Debatten om kostråden. Vetandets Värld 2 mars 2010. av axelnaver

Program 1: Från Linné till brödkampanj

Under näringslärans tidiga dagar på 1800-talet lyftes kött fram som viktig mat för att få starka arbetare i den nya industrin. Sedan dess har kostråden ändrats flera gånger, hela tiden i samspel mellan myndigheter, livsmedelsföretag och vetenskapsmän. Vetandets värld handlar idag om hur de moderna kostråden har tagit form.

Möt Christina Fjellström, professor i måltidsforskning, som berättar om försöken att forma folkets kosthållning från 1700-talet och framåt. Carl von Linné trodde att potatis orsakade hjärtinfarkt, men det var först på 1800-talet som en systematisk näringslära växte fram.

Åke Bruce, professor emeritus i tillämpad näringslära, berättar om hur de moderna svenska kostråden togs fram på 1970-talet.

Vi träffar också läkarna Göran Berglund och Ralf Sundberg som menar att de tidiga studier om mättat fett som delar av dagens kostråd grundar sig på inte håller måttet.

Program 2: Därför träter forskarna om kostråden

Vissa läkare påstår att dagens kostråd saknar vetenskaplig grund. Samtidigt säger Livsmedelsverket att kostråden bygger på den senaste tillgängliga vetenskapen. Varför tolkar forskare vetenskapen så olika? Vetandets värld reder ut varför debatten ser ut som den gör och varför det är svårt att genomföra studier om hur kost påverkar hälsan.

Göran Berglund, professor emeritus i internmedicin, säger att allt fler studier visar att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärt-kärl-sjukdomar. Ändå ger Livsmedelsverket rekommendationer om att hålla nere på det mättade fettet.

Enligt Annica Sohlström är kritiken mot kostrådenmissriktad eftersom de handlar om mycket mer än bara hjärt-kärl-sjukdom. Hon är chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket. Handlar diskussionen helt enkelt om att man har olika utgångspunkter och syften med råden?

Inte enbart, enligt läkaren Ralf Sundberg. När han gick igenom referenslistor till internationella näringsrekommendationer upptäckte han att flera av referenserna inte stämde.

Ur den omfattande litteraturen om kost går det att välja ut just de studier som stöder ens egen ståndpunkt, säger Gunnar Akner, ordförande i svensk förening för klinisk nutrition. Han tycker att de som är oense borde sätta sig ner och läsa samma studier tillsammans för att reda ut missförstånden.