Föräldralösa barn får inte uppehållstillstånd

För somaliska barn som har förlorat sina föräldrar gäller i praktiken inte rätten att återförenas med sina anhöriga i Sverige. Svenska myndigheter prövar inte ens barnens ansökningar om uppehållstillstånd.

– Mina sex syskon kan inte klara sig själva på flykt. Det är föräldralösa barn vi pratar om. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Jag vet inte hur jag ska berätta för dem att de har fått avslag igen, för de kommer att bli helt förstörda, säger 28-åriga Khadra tyst.

Rösten är samlad när hon upprepar det hon har berättat flera gånger förut, hur hennes mamma och två av hennes egna barn dog vid ett sprängattentat mot hemmet i det krigshärjade Mogadishu, och hur hennes pappa senare slogs ihjäl av fientliga klaner. Khadra kom till Sverige som asylsökande i slutet av 2007 och för Migrationsverket var hennes bakgrund skäl nog att bevilja henne uppehållstillstånd. Idag bor hon i Sverige med sina två döttrar.

Det hon vill mest av allt nu är att också få hit sina sex småsyskon, mellan fyra och 15 år gamla, samt sin make. Syskonen har flytt från Somalia till Etiopien. Där hyr de ett rum hos en kvinna och på svenska ambassaden i Etiopien har de sökt om uppehållstillstånd.

– Sedan våra föräldrar dog tar jag hand om mina småsyskon. De ser mig som sin mamma. Jag skickar pengar till dem, men pengarna räcker inte och jag har inget jobb. De kan inte återvända till Mogadishu, för där är det krig, säger Khadra.

Häromdagen fick Khadra ett besked från migrationsdomstolen som innebär att syskonen inte får uppehållstillstånd i Sverige. Inte för att de skulle sakna skäl att komma hit, utan för att de enligt svensk domstol inte ens får göra en ansökan.

Ett barn under 18 år får nämligen inte föra sin egen talan i ärenden om uppehållstillstånd. Det kan bara vårdnadshavaren göra. Khadra har visat upp föräldrarnas dödsintyg, men migrationsdomstolen anser inte att de dokumenten bevisar att Khadra har vårdnaden om sina syskon. Därför får hon inte företräda barnen och deras fall kan inte alls tas upp till prövning.

Att det är så här det ska gå till slogs fast i högsta instans i maj i år. Migrationsöverdomstolen konstaterade då i tre domar att det inte finns någon fungerande folkbokföring i Somalia. Sålunda: om föräldrarna är döda går det inte att bevisa vem som är ett barns vårdnadshavare och det är då omöjligt för barnet att få sin sak prövad av svenska myndigheter.

Följden är att det är omöjligt för många somaliska familjer att återförenas. Detta trots att det står i Utlänningslagen (2005:716) att den som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige också ska få uppehållstillstånd för sina närmast anhöriga.

Khadras två egna döttrar och hennes make har beviljats uppehållstillstånd i enlighet med lagen. Det är bara för hennes småsyskon det är stopp. Khadras make har stannat kvar i Etiopien för att ta hand om dem.

– Mina döttrar ser mina syskon som sina syskon också. De brukade alla leka med varandra i Somalia. Mina döttrar här i Sverige gråter när de tänker på dem, säger Khadra.

Erik Göthe är Khadras juridiska ombud och har företrätt somalier i flera liknande ärenden, bland annat fallen i Migrationsöverdomstolen.

– Familjer splittras på grund av en juridisk teknikalitet. Det leder till många stora familjetragedier, säger Erik Göthe.

Han säger att svenska myndigheter mycket väl känner till att det är anhöriga som tar hand om barnen när föräldrarna dödas i Somalia och borde kunna ta hänsyn till det.

– Att föräldrar till minderåriga barn dödas i Somalia råder det inget tvivel om heller. Så länge svenska domstolar inte tar hänsyn till den situationen gäller familjers rätt att återförenas inte fullt ut, säger Erik Göthe.

Han håller med om att Somaliska handlingar är bristfälliga, men han anser att domstolarna också borde kunna avgöra vem som är vårdnadshavare med hjälp av andra fakta.

– Det finns alltid en berättelse runtomkring. Den uppgivna vårdnadshavaren i Sverige har ju lämnat en asylutredning med uppgifter om vad som har hänt i familjen och som har gjort att den personen har fått uppehållstillstånd. Av den berättelsen framgår en hel del. Man får anstränga sig lite i domstolen, säger Erik Göthe.

Fram till maj månad varierade det hur migrationsdomstolarna hanterade sådana här fall, visar domar som R&D har tagit del av. Vissa avdelningar har oftast nekat vårdnadshavaren behörighet att föra barnets talan och avvisat ärendet. Andra avdelningar har haft en tendens att tvärtom ta upp ärendet och göra en sakprövning.

Men nu har högsta instans satt ner foten och Migrationsverket och migrationsdomstolarna har sedan dess börjat tillämpa principen att inte pröva sådana här fall.

Det gör att det kan gå som det gjorde i somras då två somaliska systrar, 16 och 18 år, hade överklagat Migrationsverkets avslag om uppehållstillstånd. Efter föräldrarnas död har systrarna försökt återförenas med sin farbror i Sverige. Migrationsdomstolen i Göteborg beviljade uppehållstillstånd för 18-åringen, men prövade inte 16-åringens överklagande eftersom hon är för ung för att ha processbehörighet. Två syskon, med samma skäl att få komma till Sverige, skiljdes alltså åt.

Barn som ensamma lyckas fly till Sverige får här en god man som företräder dem inför myndigheterna.

Migrationsöverdomstolen skriver att det vore önskvärt att lagen ändras så att även barn som befinner sig i utlandet kan få ett offentligt biträde som företräder dem. ”Det ankommer emellertid inte på domstol utan på lagstiftaren att närmare överväga en sådan möjlighet,” skriver Migrationsöverdomstolen i sina beslut från maj månad.

För Khadra och många andra är det omöjligt att betala smugglare för att ta hit sina syskon, så en ny lag är det hon kan hoppas på.

– Jag vet inte vad jag ska göra nu. I och med att svenska staten har hjälpt mig och många andra borde de väl hjälpa våra anhöriga också, säger Khadra.

Fotnot: Khadra heter egentligen något annat.

Text: Axel Naver

• Läs också: Domare gör egen lagtolkning – ger uppehållstillstånd

- – - – - – -

Fakta: 1 108 barn fick avslag

• 288 ansökningar om uppehållstillstånd från föräldralösa somaliska barn med anhöriga i Sverige har sedan 2007 godkänts av Migrationsverket. Under samma period fick 1108 barn i samma kategori avslag från verket.
• Före maj i år gjorde Migrationsverket i allmänhet en sakprövning. Men sedan maj följer verket Migrationsöverdomstolens beslut och behandlar inte ansökan för de barn som inte kan styrka vem som är vårdnadshavare.
• Ansökan om uppehållstillstånd prövas av Migrationsverket som första instans. Beslut därifrån kan överklagas till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolens beslut kan överklagas till sista instans, Migrationsöverdomstolen i Stockholm.