Den som glömde att betala trängselskatt för flera år sedan kan fortfarande ansöka om att slippa straffavgiften, slår länsrätten fast.

En privatperson som har drivit ärendet ansökte efter fyra månader om befrielse från tilläggsavgiften. Skatteverket avvisade ansökan som för sent inkommen.

Men privatpersonen överklagade till länsrätten, som i en dom förra veckan slår fast att lagen inte anger någon tidsgräns för befrielse. Skatteverket måste pröva ansökan. Det innebär hundratusentals potentiella ärenden som Skatteverket måste pröva.

Normalt sett är det svårt att bli befriad från skatt och avgift; Skatteverket avslår de flesta ansökningar som kommer in. Men det är oklart hur gamla ärenden ska prövas, eftersom foton och annat beslutsunderlag raderas ur systemet efter 60 dagar.

– Därför blir det svårt att över huvud taget pröva det här, så det är lika svårt att säga vad konsekvenserna blir av den här länsrättsdomen, säger Ulf Båsjö rättslig expert på Skatteverket.

Lagen om trängselskatt skiljer på omprövning och befrielse: omprövning kan man begära till exempel när fotot vid vägtullen har feltolkats så att fel bil beskattas.

Befrielse från trängselavgift eller tilläggsavgift gäller om det av annat skäl är uppenbart oskäligt att ta ut skatten eller avgiften, till exempel om bilen blivit stulen. Omprövning måste man begära inom 60 dagar. Informationen från Transportstyrelsen säger att samma tidsgräns gäller även för befrielse.

I den aktuella domen hänvisar den sökande till att regeringen förra året skrev att det är orimligt att utdöma straffavgift för en enda passage.

Men lagstiftaren glömde bort en detalj: lagen saknar en tidsgräns för när man kan ansöka om befrielse från skatt eller tilläggsavgift.

– Det är först nu saken kommer upp på bordet. Det normala är att den skattskyldiga begär omprövning och befrielse samtidigt. Enbart befrielse har inte prövats på det här sättet förut, säger Ulf Båsjö.

Trots att de flesta som kör genom Stockholm betalar med autogiro skickas det fortfarande ut fler än 20 000 straffavgifter varje månad.

Många skulle säkert gärna se att regeringen återinförde den påminnelseavgift som fanns fram till juli 2008. Ett sådant förslag lanserades förra året och skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet.

Men på finansdepartementet bereds frågan fortfarande. Det finns fler tekniska frågor med trängselskatten som måste lösas på samma gång. Därför dröjer en proposition. Skatteverket har ännu inte bestämt om man ska överklaga länsrättens dom.

Axel Naver

– Mina sex syskon kan inte klara sig själva på flykt. Det är föräldralösa barn vi pratar om. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Jag vet inte hur jag ska berätta för dem att de har fått avslag igen, för de kommer att bli helt förstörda, säger 28-åriga Khadra tyst.

Rösten är samlad när hon upprepar det hon har berättat flera gånger förut, hur hennes mamma och två av hennes egna barn dog vid ett sprängattentat mot hemmet i det krigshärjade Mogadishu, och hur hennes pappa senare slogs ihjäl av fientliga klaner. Khadra kom till Sverige som asylsökande i slutet av 2007 och för Migrationsverket var hennes bakgrund skäl nog att bevilja henne uppehållstillstånd. Idag bor hon i Sverige med sina två döttrar.

Det hon vill mest av allt nu är att också få hit sina sex småsyskon, mellan fyra och 15 år gamla, samt sin make. Syskonen har flytt från Somalia till Etiopien. Där hyr de ett rum hos en kvinna och på svenska ambassaden i Etiopien har de sökt om uppehållstillstånd.

– Sedan våra föräldrar dog tar jag hand om mina småsyskon. De ser mig som sin mamma. Jag skickar pengar till dem, men pengarna räcker inte och jag har inget jobb. De kan inte återvända till Mogadishu, för där är det krig, säger Khadra.

Häromdagen fick Khadra ett besked från migrationsdomstolen som innebär att syskonen inte får uppehållstillstånd i Sverige. Inte för att de skulle sakna skäl att komma hit, utan för att de enligt svensk domstol inte ens får göra en ansökan.

Ett barn under 18 år får nämligen inte föra sin egen talan i ärenden om uppehållstillstånd. Det kan bara vårdnadshavaren göra. Khadra har visat upp föräldrarnas dödsintyg, men migrationsdomstolen anser inte att de dokumenten bevisar att Khadra har vårdnaden om sina syskon. Därför får hon inte företräda barnen och deras fall kan inte alls tas upp till prövning.

Att det är så här det ska gå till slogs fast i högsta instans i maj i år. Migrationsöverdomstolen konstaterade då i tre domar att det inte finns någon fungerande folkbokföring i Somalia. Sålunda: om föräldrarna är döda går det inte att bevisa vem som är ett barns vårdnadshavare och det är då omöjligt för barnet att få sin sak prövad av svenska myndigheter.

Följden är att det är omöjligt för många somaliska familjer att återförenas. Detta trots att det står i Utlänningslagen (2005:716) att den som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige också ska få uppehållstillstånd för sina närmast anhöriga.

Khadras två egna döttrar och hennes make har beviljats uppehållstillstånd i enlighet med lagen. Det är bara för hennes småsyskon det är stopp. Khadras make har stannat kvar i Etiopien för att ta hand om dem.

– Mina döttrar ser mina syskon som sina syskon också. De brukade alla leka med varandra i Somalia. Mina döttrar här i Sverige gråter när de tänker på dem, säger Khadra.

Erik Göthe är Khadras juridiska ombud och har företrätt somalier i flera liknande ärenden, bland annat fallen i Migrationsöverdomstolen.

– Familjer splittras på grund av en juridisk teknikalitet. Det leder till många stora familjetragedier, säger Erik Göthe.

Han säger att svenska myndigheter mycket väl känner till att det är anhöriga som tar hand om barnen när föräldrarna dödas i Somalia och borde kunna ta hänsyn till det.

– Att föräldrar till minderåriga barn dödas i Somalia råder det inget tvivel om heller. Så länge svenska domstolar inte tar hänsyn till den situationen gäller familjers rätt att återförenas inte fullt ut, säger Erik Göthe.

Han håller med om att Somaliska handlingar är bristfälliga, men han anser att domstolarna också borde kunna avgöra vem som är vårdnadshavare med hjälp av andra fakta.

– Det finns alltid en berättelse runtomkring. Den uppgivna vårdnadshavaren i Sverige har ju lämnat en asylutredning med uppgifter om vad som har hänt i familjen och som har gjort att den personen har fått uppehållstillstånd. Av den berättelsen framgår en hel del. Man får anstränga sig lite i domstolen, säger Erik Göthe.

Fram till maj månad varierade det hur migrationsdomstolarna hanterade sådana här fall, visar domar som R&D har tagit del av. Vissa avdelningar har oftast nekat vårdnadshavaren behörighet att föra barnets talan och avvisat ärendet. Andra avdelningar har haft en tendens att tvärtom ta upp ärendet och göra en sakprövning.

Men nu har högsta instans satt ner foten och Migrationsverket och migrationsdomstolarna har sedan dess börjat tillämpa principen att inte pröva sådana här fall.

Det gör att det kan gå som det gjorde i somras då två somaliska systrar, 16 och 18 år, hade överklagat Migrationsverkets avslag om uppehållstillstånd. Efter föräldrarnas död har systrarna försökt återförenas med sin farbror i Sverige. Migrationsdomstolen i Göteborg beviljade uppehållstillstånd för 18-åringen, men prövade inte 16-åringens överklagande eftersom hon är för ung för att ha processbehörighet. Två syskon, med samma skäl att få komma till Sverige, skiljdes alltså åt.

Barn som ensamma lyckas fly till Sverige får här en god man som företräder dem inför myndigheterna.

Migrationsöverdomstolen skriver att det vore önskvärt att lagen ändras så att även barn som befinner sig i utlandet kan få ett offentligt biträde som företräder dem. ”Det ankommer emellertid inte på domstol utan på lagstiftaren att närmare överväga en sådan möjlighet,” skriver Migrationsöverdomstolen i sina beslut från maj månad.

För Khadra och många andra är det omöjligt att betala smugglare för att ta hit sina syskon, så en ny lag är det hon kan hoppas på.

– Jag vet inte vad jag ska göra nu. I och med att svenska staten har hjälpt mig och många andra borde de väl hjälpa våra anhöriga också, säger Khadra.

Fotnot: Khadra heter egentligen något annat.

Text: Axel Naver

• Läs också: Domare gör egen lagtolkning – ger uppehållstillstånd

- – - – - – -

Fakta: 1 108 barn fick avslag

• 288 ansökningar om uppehållstillstånd från föräldralösa somaliska barn med anhöriga i Sverige har sedan 2007 godkänts av Migrationsverket. Under samma period fick 1108 barn i samma kategori avslag från verket.
• Före maj i år gjorde Migrationsverket i allmänhet en sakprövning. Men sedan maj följer verket Migrationsöverdomstolens beslut och behandlar inte ansökan för de barn som inte kan styrka vem som är vårdnadshavare.
• Ansökan om uppehållstillstånd prövas av Migrationsverket som första instans. Beslut därifrån kan överklagas till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolens beslut kan överklagas till sista instans, Migrationsöverdomstolen i Stockholm.

När Agneta fyllde 61 år började hon ta ut premiepension för att kunna åka buss till jobbet med pensionärsrabatt. Ett par år senare blev hon arbetslös och fick ersättning från a-kassan. Enligt lagen minskar arbetslöshetsersättningen från 80 procent av lönen till 65 procent för den som samtidigt får pension, oavsett hur lite pension man tar ut.

Om man glömmer att redovisa sin pension får man först ut hela ersättningen från a-kassan, och blir efteråt skyldig att betala tillbaka det man har fått för mycket. A-kassan upptäckte att Agneta fått för mycket pengar när de samkörde sitt register med Försäkringskassan. Sammanlagt krävde a-kassan att Agneta skulle betala tillbaka 30 000 kronor.

– Pensionen jag har fått under perioden, runt 2 000 kronor, står inte i proportion till den a-kassa jag ska betala tillbaka. Det är verkligen inte roligt, säger Agneta.

Lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnar ett litet utrymme för att hjälpa Agneta. Där står det: ”Om det finns särskilda skäl, får arbetslöshetskassan helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning.”

Vad som menas med ”särskilda skäl” är något som olika domare tolkar på olika sätt. A-kassans beslut kan överklagas till länsrätten, vars beslut kan överklagas till kammarrätten. Kollega har tagit del av sju domar från två kammarrätter och det står klart att det inte går att förutse hur rätten ska döma.

I tre fall, däribland Agnetas, har kammarrätten beslutat att hela skulden ska betalas tillbaka till a-kassan.

Men i fyra fall har kammarrätten beslutat att den drabbade bara ska betala tillbaka en liten del av skulden. För 67-åriga Karin betyder det att hennes skuld minskas med tre fjärdedelar, och det räcker nu att hon betalar tillbaka 15 000 kronor av de 60 000 kronor a-kassan har krävt.

De domare som har sänkt summan som ska återbetalas anser att det återkrävda beloppet är oproportionerligt stort i förhållande till den pension som betalats ut.

– Det kan bli så enormt höga belopp att det knäcker en vanlig människa, och det kan inte vara meningen, säger Stig Jansson som är lagman (domare) vid kammarrätten i Stockholm.

De domare som tvärtom har dömt att hela summan måste betalas tillbaka anser att de personer som låter bli att redovisa pension annars skulle gynnas i förhållande till de som på ett korrekt sätt redogör för sin pension.

– Därför beror det på vilken person som dömer. För att få en enhetlighet krävs det att Regeringsrätten tar upp ett sånt här fall, säger Stig Jansson.

Det är precis vad Agneta hoppas på. Hon har överklagat sin dom till Regeringsrätten och hoppas att de ska ge fallet prövningstillstånd.

Agneta betonar att hon inte har försökt fuska. Hon tycker att det inte framgår tillräckligt tydligt att man måste anmäla sin premiepension när man ansöker om arbetslöshetsersättning.

– Ingen på arbetsförmedlingen kände till det här problemet. När man blir arbetslös borde de berätta det här med detsamma, säger Agneta.

Fotnot: Agneta och Karin heter egentligen något annat.

- – - -

Fakta
Premiepension är en mindre del av den allmänna pensionen, vid sidan av inkomstpension. Man kan ta ut hela premiepensionen eller delar av den när man fyller 61 år. Många gör det för att få pensionärsrabatter eller för att sätta pengarna i sparfonder. Det kan röra sig om några tior premiepension per månad.

Tänk på

• Innan du tar ut premiepension i förtid, tänk på att det kan bli en dyr affär om du skulle bli arbetslös. Har du väl börjat ta ut premiepension minskar ersättningen du kan få från a-kassan.
• Om du blir arbetslös, glöm inte att meddela a-kassan om du tar ut premiepension. Är du det minsta osäker, ring a-kassan och fråga vad som gäller.

– En månad innan valet har jag fortfarande inte fått några besked från min redaktion om vad jag ska göra. Redaktionsledningen ägnar sig inte åt valet, de visar ett totalt ointresse i år.

Det besked tidningens politiske redaktör Pascal Virot ändå kan ge när Journalisten ringer upp är att Libération kommer att göra en pedagogisk satsning för att förklara varför EP-valet är viktigt. Men man kortar ner sin valbevakning. I år börjar man med mallade temasidor två veckor innan valet. Tidigare har man börjat en månad innan, med en daglig sida om den inhemska valkampanjen och en sida om de andra EU-länderna.

– Jag pratade med min kollega på Le Monde och hon konstaterar att det är samma sak där. Ingen har några idéer om hur man ska behandla det här valet. Det är väldigt långt ifrån den entusiasm som fanns vid de första EP-valen, trots att Europaparlamentet aldrig har haft så mycket makt som nu, säger Jean Quatremer.

Han tror att ointresset bland annat beror på att både väljarna och tidningarna har fullt upp med den ekonomiska krisen, som gör att franska tidningar kämpar för sin överlevnad. Att José Manuel Barosso i princip redan är klar som fortsatt ordförande för EU-kommissionen gör också valet extra ointressant i år, tror Jean Quatremer.

Sedan 1989 gör Libération en rankning av de franska ledamöterna inför varje val, baserat på deras arbete under mandatperioden. Den rankningen bygger bland annat på statistik över närvaro och skrivna dokument, men också på kvaliteten på ledamöternas arbete. För att bedöma kvaliteten betonar Jean Quatremer vikten av att som reporter vara närvarande i Bryssel och prata med många ledamöter.

– Bryssel är en komplex miljö. Man ska inte tro att man kan byta korrespondenter så ofta som i Washington. Bryssel kräver expertis, och sådan expertis kommer med lång erfarenhet. Redaktionerna måste investera i att låta någon vara här lång tid, och se till att ha en junior journalist som jobbar med en senior journalist.

Text: Axel Naver

Fotnot: Jean Quatremers EU-blogg är en av de mest besökta sajterna om Europanyheter i Frankrike.  http://bruxelles.blogs.liberation.fr/coulisses/

Libération är en av Frankrikes fyra stora morgontidningar (vid sidan av Le Figaro, Le Monde och Le Parisien). Vänstertidning. Upplaga 123 352.

Hur går det med finansieringen av din nya film?
– Inte bra. Det råder en internationell katastrofsituation för finansieringen av independentfilm. Hollywoodfilm går däremot utmärkt, precis som under depressionen på 1930-talet. Folk vill inte ta några risker nu för tiden. Jag brukade få pengar från svenska finansiärer för de svenska rättigheterna till en film, men det finns inte ens någon som säljer utländska rättigheter längre. Det finns inga bolag kvar. Filmindustrin har förändrats en hel del det senaste året.

Hoppas du ändå på Fruitcake?
– Ja, såklart. Jag har gjort filmer sedan 1964 och har gått igenom alla sorters upp- och nedgångar i filmindustrin. Jag hoppas att filmen blir av. Men jag skriver en ny bok också, jag har konstutställningar, jag turnerar med min föreställning. Så jag har gott om jobb. Mitt senaste extraknäck är som speakerröst för djurprogram på Discovery Channel.

Vad tycker du om det?
– Jag är överraskad att de erbjöd mig jobbet, men jag älskar det. Jag gillar att jag får vara speakerrösten för feta djur. Om du hör min röst så vet du att det är ett program om ett tjockt djur. Jag har inte fått några erbjudanden om små djur än.

Du har skrivit mycket om din fascination för brott och udda personer. Vad är din senaste besatthet?
– Er svenska Åsa Waldau (Kristi brud) är ett fall som är helt fantastiskt. Jag vill åka till Knutby och bli rekryterad. Men det är för sent, för jag missade hennes bröllop med Kristus. Där önskar jag att jag hade varit med! Jag är alltid intresserad av beteendet hos folk som tror att de är normala men beter sig underligt.

Vad säger du om att Hairspray görs som musikal i Sverige i höst?

– Det är toppen. Det jag gillar bäst är när de sätter upp Hairspray på high schools och drag queens och feta tjejer äntligen får spela huvudrollerna.

- – - – -

Fotnot: Förutom fruktkaka kan fruitcake bland annat beteckna en excentrisk person. Det är också slang för bög. Trippeltydigheten i titeln tyder på en julfilm med klar John Waters-prägel.

Britterna har hittat en ny metod att bli av med icke önskvärda ungdomsgäng som samlas kring affärer. Snart kan ”Myggan” även vara i Sverige.

”Myggan” är en ljudkanon som används för att jaga bort ungdomsgäng. Myggans surrande ljud på en hög frekvens kan inte höras av vuxna, eftersom människors hörsel blir sämre med åldern, men tonåringar står inte ut och lämnar platsen.

I år har Myggan spritt sig till fler europeiska länder. Dick Malmlund, ansvarig för säkerhetsfrågor på Svensk Handel, säger att det finns köpcenter i Sverige som funderar på att börja använda Myggan, på platser där stökiga ungdomar upplevs skrämma bort kunder:

– Myggan är en smidig lösning som inte kräver väktare eller poliser, säger han.

Ungdomsorganisationer i Europa har protesterat och menar att Myggan behandlar unga som skadedjur. Men många brittiska affärsägare ser Myggan som enda sättet att jaga bort hotfulla tonåringar som annars skrämmer bort kunderna.

Brittisk handel ligger långt fram när det gäller teknik för att styra och förstå kunderna. Där används också spårning av mobiltelefoner. Med radiomottagare i butiken kan man se hur telefoner rör sig, dock utan möjlighet att identifiera vem personen är.

– Här i Sverige vet vi inte om marknaden är mogen, men det är möjligt att man introducerar det så småningom, säger Anne-Marie Flood, chef för location insight på analysföretaget Experian.

När den svenska handelns försäljning i höstas minskade för första gången på tio år ökade butikernas ansträngningar att studera kunderna för att förstå dem, och kunna göra reklamen mer personlig. Lågkonjunktur betyder samtidigt goda tider för de företag som specialiserar sig på kunskap om konsumenter, bland annat genom att analysera data från källor som Sifo och SCB för att skapa en bild av hur kundens vardagsliv ser ut. Och tekniken blir alltmer sofistikerad.

En bild av en butikshylla projiceras på väggen, i laboratoriet intill Bergvik Köpcenter i Karlstad. Mellan hyllbilden och testpersonen står en »eye-tracker« – en apparat som mäter exakt var ögonen tittar när kunden letar efter något på hyllan. Från att ha varit en teknik som mest använts inom vetenskaplig forskning har nu eye-tracking blivit ett medel som företag använder för att testa om just deras förpackningar och annonser syns så bra som möjligt.

Allt fler tillverkare gör sådana här hylltester och eye-tracker-tillverkaren Tobii har mångfaldigat försäljningen för marknadsundersökningar och hylltester det senaste året.

Om en butik kan få kunderna att stanna längre och gå runt i hela butiken handlar folk för mer pengar. För att uppnå det har K-rauta i Örebro i år använt RFID för att mer detaljerat kunna mäta hur länge kunder befinner sig på olika platser i butiken.

– Om något område är för lite besökt försöker vi göra ytan öppnare eller flytta mer intressanta varor dit, säger Jouni Jaakkola på K-rautas finska moderföretag Rautakesko.

Det nya är inte att köpbeteende studeras i butik; det har handeln gjort i många årtionden genom observationer. Det nya är att mätmetoderna blir digitala. Man behöver inte dra sitt kundkort för att lämna spår efter sig. När en bil kör in i garaget i Kista Galleria avläses registreringsnumret. Än så länge i säkerhetssyfte, men gallerian överväger att abonnera på en tjänst som automatiskt berättar vilka postnummer de besökande bilarna kommer från, för att veta vilka man ska rikta marknadsföring mot.

Med kunskap om hur blicken riktar sig och vart fötterna går är det möjligt att vässa de subtila signaler som får kunderna att köpa en viss produkt. En som ogillar att butikerna utnyttjar sinnena för säljknep är Eva Ossiansson, forskare på Handelshögskolan i Göteborg:

– Det är sundare när man vänder sig till vårt intellekt än till reptilhjärnan, tycker jag. Jag vänder mig mot att marknadsförare ska exploatera kunders svagheter och manipulera.

Men Jens Nordfält, forskare inom detaljhandel vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker inte att det är ett problem.

– Det är få människor som tycker att butiker är för inspirerande. Det vanliga är ju att man inte kommer på vad man ska äta till middag eller att man inte hittar just den vara man vill ha. Det är väl positivt för konsumenterna om man kan underlätta beslutsprocessen, säger han.

Text: Axel Naver ]]> http://www.naver.se/samhalle/sa-portar-butiken-unga/feed/ 0 http://www.naver.se/samhalle/sekular-lag-far-muslimer-att-valja-katolska-friskolor-i-frankrike/ http://www.naver.se/samhalle/sekular-lag-far-muslimer-att-valja-katolska-friskolor-i-frankrike/#comments Tue, 13 Oct 2009 09:24:12 +0000 Axel http://www.naver.se/?p=379 Katolska skolor i Frankrike tar emot allt fler muslimska elever. Förbudet mot att bära slöja gäller inte i katolska friskolor, och många muslimer väljer nu att gå där.]]> Katolska skolor i Frankrike tar emot allt fler muslimska elever. Förbudet mot att bära slöja gäller inte i katolska friskolor, och många muslimer väljer nu dem framför de allmänna skolorna.

År 2004 fick Frankrike en lag som förbjuder bärandet av religiösa symboler i allmänna skolor.

–När lagen kom reagerade muslimer på olika sätt. Vissa tog av sig slöjan. Andra vägrade, och de stängdes av från skolan, säger Houria Bouteldja.

Hon är talesperson för anti-diskrimineringsrörelsen ”Infödda i republiken” (Indigènes de la République) och är kritisk mot lagen.

– Ett fåtal muslimska flickor slutade skolan helt. Några började i muslimska skolor. Många började i katolska skolor, säger Houria Bouteldja.

Friskolor är undantagna från lagen om religiösa symboler. Men det finns bara fyra muslimska friskolor i Frankrike. Istället hittar många muslimer en fristad i någon av de över 8000 katolska friskolor som finns i landet.

– De katolska skolorna är mer toleranta mot alla som har en tro, vilken det än är. Det finns en solidaritet mellan religioner mot den sekulära statens krig mot de religiösa, säger Houria Bouteldja.

I den katolska friskolan S:t Mauront i Marseille var det tomt i matsalen under ramadan. 80 procent av skolans elever är muslimer. Skolan tillåter dem att täcka håret med en diskret huvudbonad.

–Många av våra elever hör aldrig diskussioner om jämställdhet i hemmet. Det är de som bär slöja som har störst behov av undervisningen här. Det är bättre att de är här och har slöja än att de inte kommer alls, säger Jean Chamoux, rektor för S:t Mauront-skolan.

Det förs ingen nationell statistik, men friskolorna uppskattar att av två miljoner elever i katolska skolor är mer än 10 procent muslimer.

Långt ifrån alla katolska skolor tillåter eleverna att täcka håret. På katolska S:t Paul-gymnasiet i Lille går muslimska elever, men där gäller samma klädkod för dem som för alla andra: ingen får ha någon huvudbonad alls.

Klädkoden är sällan lika generös som på S:t Mauront-skolan i Marseille, men det finns ändå i allmänhet en större öppenhet mot islam i katolska skolor än i de statliga skolorna. Enligt Jean Chamoux beror det på att katolska skolor överhuvudtaget intresserar sig för religion.

– I den allmänna skolan berör man aldrig religiösa frågor på lektionerna. Hos oss pratar vi om religion om någon tar upp det, säger Jean Chamoux.

Houria Bouteldja tycker att de statliga skolorna har förlorat sin tolerans efter lagen mot religiösa symboler.

– Nu känner muslimer att de behöver sina egna skolor. Samhället blir mer segregerat när muslimer är för sig, katoliker för sig och ateister för sig, säger Houria Bouteldja.

Hon skulle helst se en allmän skola där elever från alla religioner möts. Kanske uppstår nu i stället en sån mötesplats i de katolska skolorna.

– Katolicismen ska inte vara sluten mot omvärlden. Det är viktigt för oss katoliker att acceptera andra och möta andra, säger rektor Jean Chamoux.

Text: Axel Naver

Gratis hotellrum för kreatörer. Den ovanliga varianten av kultursponsring har startats i Göteborg i form av Creators Inn, som vill ge besökande kulturarbetare guldkant på boendet och göra något för stadens mindre scener.

I Göteborg har begreppet gästfrihet fått ett nytt ansikte. Små kulturarrangörer, som normalt sett inte kan erbjuda gästande artister lyxhotell, har nu någonstans att vända sig. Gratis.
På Creators Inn får gästerna chokladbit på kudden, tofflor och små schampoflaskor att sno med sig hem, precis som på hotell.
– Även om det är gratis ska det vara bra service, säger designern Jesper Larsson som är en av personerna bakom Creators Inn.
Projektet startade i höstas då en vanlig lägenhet inreddes som ett hotellrum. Men vem som helst får inte bo där. Det är till för besökande kreatörer.
– Besökarna måste tillföra Göteborg någonting, som en konsert eller en dansföreställning, säger Jesper Larsson.

Vill hjälpa skapande människor
Men det måste inte ha med musik eller scenkonst att göra. Att hålla ett föredrag eller skriva en artikel om Göteborg är också anledning att få bo på Creators Inn.
Däremot har det blivit stopp för reklambyråer eftersom de har råd att betala hotell själva. Creators Inn vill stödja oberoende kreatörer som har det knapert.
– Vi tycker att det är viktigt att hjälpa skapande folk som är på väg uppåt. Det här är ett sätt för oss att sponsra dem, säger Daniel Mänd, vd och designer på det klädföretag som står bakom satsningen.
Man kan kalla det en annorlunda variant av kultursponsring. Vissa företag sponsrar en opera eller andra kulturinstitutioner. Elvine använder Creators Inn som en del av marknadsföringen och projektet är utformat tillsammans med den designbyrå där Jesper Larsson jobbar. Å ena sidan är det ett sätt för klädmärket att synas, å andra sidan ska rummet bidra till Göteborgs kreativa liv.

Träffar folk
Creators Inn har bland annat samarbetat med scenen Atalante och klubbarna Koloni och Nefertiti. På Nefertiti spelade den belgiske dj:n Phil Darimont i höstas, då bodde han på Creators Inn.
– I grunden handlar det om utbyten mellan skapande människor. Det är viktigare än lyxen. Creators Inn gör att man träffar schysst folk. Dessutom får man en bättre känsla för en stad när man inte bor på ett vanligt hotell mitt i stan, säger han.
Förutom Phil Darimont har bland annat japanska konstnärer, danska elektromusiker och ett amerikanskt rockband bott i rummet. Gästerna berikar Göteborgs kulturliv, och Jesper Larsson menar att projektet gör reklam för Göteborg som stad. När besökarna pratar om det speciella boendet sprids positiva ord om Göteborg också.
Dagens ekonomiska kris gör att många företag drar ner på sponsring av kultur och idrott. I en undersökning gjord av organisationen Kultur och Näringsliv svarar 40 procent av de tillfrågade företagen att krisen får dem att minska sin kultursponsring.
Finns det då en risk att kreatörshotellet blir nedlagt i kärvare tider?
– Nej, det gör det inte. Vi vill fortsätta hur länge som helst, försäkrar Daniel Mänd.
Han menar att satsningen är förhållandevis billig. Kreatörshotellet är en del av klädmärket och ska inte försvinna i första taget.
– Det är klart att såna här satsningar kostar lite, men vårt företag har inte märkt av lågkonjunkturen. Vi vill öppna ett Creators Inn i Stockholm också, säger Daniel Mänd.

Text: Axel Naver

Landstinget i Stockholm valde lågt pris före kunskap och erfarenhet när hjärt- och kärltester skulle upphandlas. Beslutet rivs nu upp av länsrätten, som menar att landstinget släppte igenom den billigaste kliniken trots att de inte uppfyllde alla krav.

Nyss gjorde Stockholms läns landsting en upphandling av tjänster inom klinisk fysiologi, alltså hjärt- och kärltester. Bland budgivarna fanns kliniker med mångårig erfarenhet. Men Gynekologkliniken AB fick uppdraget, trots att de i sitt anbud skriver att de saknar erfarenhet av att driva sådan verksamhet.
Ändå fick de kontraktet. De var billigast.
– Som läkare tycker jag att det låter tokigt. Det är som att en neurolog vinner uppköp av hjärtkirurgi. Man undrar ju om landstinget är beredda att ta vem som helst om de hade varit billigare, säger Håkan Arheden, överläkare i Lund och ordförande i Svensk förening för klinisk fysiologi.
Landstinget motiverar beslutet med att man måste låta nya aktörer få en chans.

Lågt pris trumfade mångårig erfarenhet i Stockholm. Men det är inte särskilt vanligt i resten av landet.
– Min erfarenhet är att det är ovanligt att man går på lägsta pris i upphandlingar. De flesta väljer att väga in kvalitativa aspekter, säger Sofia Lundberg, forskare på centrum för regionalvetenskap vid Umeå Universitet.
– Och principen är: man ska uppfylla de obligatoriska kraven för att alls få vara med i utvärderingen.

Länsrätten river nu upp landstingets beslut, med skälet att upphandlingen har skett i strid med lagen om offentlig upphandling. Upphandlingen ska göras om utan att Gynekologkliniken får delta.
Tvistefrågan gäller om Gynekologkliniken uppfyller de obligatoriska krav som landstinget ställer upp. När det står att anbudsgivaren skall ha en läkare med specialistkompetens inom klinisk fysiologi – räcker det då att ange att man kommer att skaffa en sådan, så som gynekologkliniken har gjort?
Ja, säger landstinget. Nej, säger de kliniker som överklagade beslutet.
I november fick landstinget i Stockholm bakläxa från länsrätten just på den här punkten i en upphandling av beroendevård. Nu kommer landstinget därför att formulera förhandskraven tydligare.

Värt att notera är att länsrätten inte har tagit ställning till om Gynekologkliniken uppfyller de medicinska kraven. De diskas istället för att de hade bifogat en för gammal blankett från Skatteverket i sitt anbud. Det räcker för att de ska uteslutas, enligt länsrätten.
Samtidigt som landstinget lätt släppte igenom det billigaste alternativet var de för stränga mot vårdföretaget Avesina, anser länsrätten. Därför ska Avesina vara med när upphandlingen görs om.
Hur hade då Gynekologkliniken tänkt att de skulle lösa verksamheten så mycket billigare än de andra?
– Vi har en plan, men vi vill inte diskutera den förrän vi vet att det är ett slutgiltigt beslut, säger företagets vd Ingemo Wallgren.
Landstinget har ännu inte beslutat om man kommer att överklaga länsrättens dom.

Text: Axel Naver

Fakta: Klinisk fysiologi
Medicinsk specialitet som bl.a. testar funktionen i hjärta och blodkärl. Testerna avgör vad en hjärtpatient behöver för behandling. Att få rätt diagnos i tid är ofta livsavgörande. Det finns ca 200 specialister inom klinisk fysiologi i Sverige.

Fakta: Besparing?
Gynekologklinikens bud låg 53 miljoner under det näst billigaste. En besparing på 24 % enligt landstinget.
Men det är fel att kalla det besparing, enligt Anders Lunander, nationalekonom på Örebro universitet:
– I en budgivning är alla bud lagda strategiskt, man kan inte jämföra med de andra buden. För att säga att det är en besparing måste man jämföra med vad tjänsterna kostat förut och vad de kostar i andra landsting.