Forskning visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar bra även över Internet. Nu finns förhoppningar att Internetbehandling kan göra psykoterapi tillgängligt för fler personer med depression och andra sjukdomar.

Internetpsykiatri, Vetandets värld 2 april 2010. av axelnaver

Under Internetbehandlingen har patienten varje vecka kontakt med sin behandlare via epost och telefon, och får via nätet tillgång till studiematerial och övningar som ska göras. Psykologen ger patienten stöd genom hela behandlingen.

Det har forskats om Internetbehandling i drygt tio år. Svensk forskning visar att metoden är effektiv för vanliga patienter inom vården. Flera landsting prövar därför behandling via nätet.

Idag är det främst depression och paniksyndrom som behandlas på Internet, men det finns också behandlingar för många andra diagnoser. Bland annat forskas det om behandling mot sömnproblem och ballongmage.

I Vetandets värld får du följa med till mottagningen för Internetpsykiatri i Stockholm. Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, berättar om Internet-psykiatrins rötter och om dess möjliga framtid.

Psykologen Jan Bergström doktorerar i slutet av april med en avhandling om Internetbehandling.

– Internetförmedlad psykologisk behandling kommer att förändra hur vi ser på psykologisk behandling och psykoterapi överhuvudtaget, genom att det så dramatiskt kan öka tillgången till sådan behandling, säger Jan Bergström.

I programmet får du också möta psykologen Kerstin Blom som visar hur behandlingen går till.

Klicka här för att lyssna på program 1 (på SR:s sajt)

Debatten om kostråden. Vetandets Värld 2 mars 2010. av axelnaver

Program 1: Från Linné till brödkampanj

Under näringslärans tidiga dagar på 1800-talet lyftes kött fram som viktig mat för att få starka arbetare i den nya industrin. Sedan dess har kostråden ändrats flera gånger, hela tiden i samspel mellan myndigheter, livsmedelsföretag och vetenskapsmän. Vetandets värld handlar idag om hur de moderna kostråden har tagit form.

Möt Christina Fjellström, professor i måltidsforskning, som berättar om försöken att forma folkets kosthållning från 1700-talet och framåt. Carl von Linné trodde att potatis orsakade hjärtinfarkt, men det var först på 1800-talet som en systematisk näringslära växte fram.

Åke Bruce, professor emeritus i tillämpad näringslära, berättar om hur de moderna svenska kostråden togs fram på 1970-talet.

Vi träffar också läkarna Göran Berglund och Ralf Sundberg som menar att de tidiga studier om mättat fett som delar av dagens kostråd grundar sig på inte håller måttet.

Program 2: Därför träter forskarna om kostråden

Vissa läkare påstår att dagens kostråd saknar vetenskaplig grund. Samtidigt säger Livsmedelsverket att kostråden bygger på den senaste tillgängliga vetenskapen. Varför tolkar forskare vetenskapen så olika? Vetandets värld reder ut varför debatten ser ut som den gör och varför det är svårt att genomföra studier om hur kost påverkar hälsan.

Göran Berglund, professor emeritus i internmedicin, säger att allt fler studier visar att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärt-kärl-sjukdomar. Ändå ger Livsmedelsverket rekommendationer om att hålla nere på det mättade fettet.

Enligt Annica Sohlström är kritiken mot kostrådenmissriktad eftersom de handlar om mycket mer än bara hjärt-kärl-sjukdom. Hon är chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket. Handlar diskussionen helt enkelt om att man har olika utgångspunkter och syften med råden?

Inte enbart, enligt läkaren Ralf Sundberg. När han gick igenom referenslistor till internationella näringsrekommendationer upptäckte han att flera av referenserna inte stämde.

Ur den omfattande litteraturen om kost går det att välja ut just de studier som stöder ens egen ståndpunkt, säger Gunnar Akner, ordförande i svensk förening för klinisk nutrition. Han tycker att de som är oense borde sätta sig ner och läsa samma studier tillsammans för att reda ut missförstånden.

I sökandet efter svaret på varför människor tycker om musik har cellisten och kompositören David Teie hittat en ny nisch: som kompositör av kattmusik. Med djurmusiken hoppas han på ett nytt sätt att kommunicera med djur – och på att ge djur på zoo en drägligare tillvaro.

Kattmusik av  Axel Naver

Kattmusiken är sprungen ur en vilja att undersöka varför människor påverkas känslomässigt av musik. Under tre år bröt David Teie isär musik i små beståndsdelar och ställde sig frågan varför musik framkallar känslor. Hans svar lyder ungefär så här:

– Människor har å ena sidan språk, men vi kommunicerar också med känslomässiga läten: skratt, gråt, stönande till exempel. Och såna läten uppstår i en annan del av hjärnan som har hand om känslor (amygdala). Sådana läten är samma för alla människor över hela jorden, oavsett språk. Och det gäller även tonläge när man pratar med spädbarn eller är hotfull, säger David Teie.

David Teie menar att det i människors musik finns strukturer som påminner om de här naturliga känslomässiga lätena.För att testa den här teorin tänkte David Teie att han skulle prova att skriva musik för en annan art, och väva in den artens känslomässiga läten i musiken, till exempel läten för att väcka sympati eller varningsrop.

Länk: David Teies sajt www.musicforcats.com

Forskaren Ulrika Marklund talar om det delvis outforskade sambandet mellan tidig språkinlärning och läsning senare i skolan. Hör också Molly, 1,5 år, som är duktig på att säga hejdå och ramla.

Sprint: Forskning om språkinlärning av Axel Naver

Det här inslaget om forskningsprojektet Sprint sändes i Språket i P1, 20 oktober 2009.

Som man frågar får man svar. Så hur bra är forskare på att ställa frågor?

Lyssna på programmet här

Tänk dig en vanlig dag. Du surfar på nätet och blir ombedd att svara på några frågor om ett företags webbplats. På lunchen blir du stoppad på stan av personer med frågeformulär. På kvällen får du lust att anmäla dig till Nix-registret efter att någon ringt och ställt en massa frågor om vilka varor du handlar.

När brevlådan då också innehåller ett 20-sidigt häfte med frågor från något universitet som undrar över levnadsvanor eller politiska åsikter – visst finns risken att det häftet blir liggande?

Du är i så fall inte ensam. Allt färre personer svarar på forskares enkäter. Det är ett problem för forskare inom massor av forskningsdiscipliner, inte minst medicin och samhällsvetenskaperna.

På Karolinska Institutet undersöker man om mobilen kan bli framtidens verktyg för att samla in enkätdata i medicinska studier. Man hoppas att mobil och webb blir räddningen när folk blir allt mindre benägna att svara på de pappersenkäter som kommer hem med posten från olika forskningsprojekt.

Om det här handlar detta Vetandets värld, som sändes 14 oktober 2009. Programmet tar också reda på hur några forskare säkerställer att deras frågor verkligen ger rättvisande resultat.

På Göteborgs universitet använder statsvetenskapliga institutionen webbenkäter som laboratorium för att testa nya frågor. Statistiska Centralbyrån som har en egen enhet som sysslar med att testa enkäter. Lyssna på programmet och hör hur det går till!

I detta Vetandets värld hör vi Hans Berg berätta om den forskning som ska göra livet lättare för både astronauter och sängliggande patienter. Hans Berg är ortoped och forskare vid Karolinska Institutet och har forskat om muskelförtvining. Han har utvecklat en träningsapparat som fungerar även i tyngdlöst tillstånd, genom att den fungerar som en jättestor jojo. Nu ska den för första gången testas på den internationella rymdstationen.

Lyssna på programmet här

Att styrketräna i rymdens tyngdlöshet är svårt. Utrustningen måste vara lätt, astronauterna ska inte skada sig och det får inte bli några vibrationer som kan störa de vetenskapliga experiement som utförs i rymden. Men eftersom muskler och skelett snabbt bryts ner i tyngdlöshet är det viktigt att kunna träna om människan ska kunna vara längre tid ute i rymden. Även sängliggande patienter på jorden drabbas av muskelförtvining och måste träna för att återfå muskelstyrka.

I programmet hör du förutom Hans Berg också Mårten Fredriksson, laboratorieinstruktör på Gymnastik- och idrottshögskolan, som berättar om varför jättejojon är en sån bra träningsform, både för elitidrottare och pensionärer.

Lyssna på inslaget här

Inför Europaparlamentsvalet 7 juni gick jag i Vetandets värld igenom en del av den forskning som gjorts om tidigare Europaparlamentsval och om hur väljare, partier och medier betedde sig då.

Lyssna på programmet här

Programmet försöker bland annat reda ut om det går att säga om väljarna struntar i valet för att tidningarna skriver så lite, eller om tidningarna skriver så lite för att väljarna struntar i valet. Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall, lyfter fram den låga andelen sakfrågor i mediernas valbevakning. Tom Andersson, som 2004 var forskare vid institutionen för Reklam och PR på Stockholms Universitet, berättar att partierna negligerar både den lokala och europeiska dimensionen av valet. Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat klyftorna i valdeltagande mellan olika väljargrupper.

Referenser i urval:
Oscarsson, H & Holmberg, S (2006). Europaval, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Andersson, T (2005). Moment 22 – Uppföljning och utvärdering av riksdagspartiernas informationsinsatser inför Europaparlamentsvalet 2004, Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR, Stockholms universitet.
Abramsson, E & Strömbäck, J (2004). EU-parlamentsvalet: en god eller dålig nyhet?, Studier i Politisk Kommunikation nr 11, Demokratiinstitutet, Sundsvall.

- -

En stor internationell studie av världens fiskebestånd publiceras idag i tidskriften Science. Överfiske är ett problem världen över, men med rätt åtgärder är det möjligt att få fisken att återhämta sig, skriver forskarna. God förvaltning gör det möjligt att rädda världens fiskebestånd.
Lyssna: Det finns hopp för världens fiskbestånd
SR Vetenskapsradion, juli 2009.

- –

Hur sviniga kan vi bli som turister? Vad är det som gör att ljudnivåer som inte annars skulle accepteras tycks bli självklara. Det är värre än någonsin på västkusten i år och  kommunalrådet i Sotenäs har fått nog. Men vems är ansvaret, kommunen eller polisen?
Lyssna: Stökiga seglarturister
SR Studio Ett, augusti 2008. Scrolla ner till 17.00-17.45, klicka på Båtbus.
Det här inslaget blev utvalt som ett av SR:s bidrag till det europeiska utbytet av radioreportage Europe Personally.

- -

Det släpps årligen ut minst 10.000 ton farliga kolväten från fritidsbåtarnas motorer, ämnen som skadar både människor och natur. Men trots att det mer miljövänliga bränslet alkylatbensin finns att köpa, gör inte båtägarna det.
10.000 ton farliga kolväten i svenska vatten
SR P1-morgon, juli 2008. Scrolla ner, klicka på Alkylatbensin.

- -

Ska man tvingas att ingripa när man ser någon råka illa ut? I höst kommer regeringen med direktiv till en utredning om en civilkuragelag. Sebastian Wallin valde att ingripa när han hörde en kvinna skrika och en man hota henne. När han vägrade lämna platsen och kvinnan skallades han två gånger.
Lagstadgat civilkurage?
SR P1-morgon, augusti 2008. Scrolla ner, klicka på Civilkurage i praktiken.

- -

Reportageserie om nya konserthus i Sverige, för SR Mitt i musiken 2008.
Del 1 – Nytt hus öppnar för nya genrer
Del 2 – Musiken delar rum med andra intressen
Del 3 – Lockar med mat och nattklubbar
Del 4 – Akustik – för vem?
Del 5 – Utmaning att hålla visionen vid liv

- -

Intervju på franska med pianisten Roger Muraro
SR Mitt i musiken, 2008.