Just det, jag har ju helt glömt att berätta att jag sedan ett par veckor har ett nytt uppdrag. Jag frilansar numera som en av webbredaktörerna på idg.se. Det känns skitkul. Jag har hängt på sajten regelbundet ändå, och nu är jag med och styr över nyhetsflödet där. Samtidigt fortsätter jag med mina övriga uppdrag som vanligt, fast med idg.se som ny regelbunden syssla.

Det här är ett ämne som engagerar många. Jag tycker att det är kul att jag kallas påläst av Kostdoktorn.se. Även Kjell Asplund, som jag intervjuade, tyckte att jag var påläst. Jag har ingen plikt att visa mig duktig vare sig inför honom eller inför förespråkare av en viss kost; ändamålet är ju att lyssnarna ska bli klokare av programmet. Men jag gläds ändå över att det märks att jag har ansträngt mig för att göra bakgrundsresearch. Det är min förbaskade skyldighet som journalist att sätta mig in i ämnet jag rapporterar om, särskilt när det är en så omfattande fråga som det här med kosten.

Det kommer att finnas anledning att återkomma i ämnet.

Jag tycker det är glädjande att det finns redaktioner som tar sig tid att göra ett sådant grovjobb som en service till väljarna. Riksdag & Departement har gjort en liknande avstämning tidigare och kommer säkert att göra det igen när valdagen närmar sig. Återstår att se om fler medier gör något liknande på ett ambitiöst sätt.

Det jag gillar med Fokus utvärdering är att de illustrerar artikeln med mätare vars visare pekar ut på en skala om vallöften har hållits eller ej och om det konkreta resultatet har varit lyckat eller inte. (De här mätarna syns inte på webben konstigt nog, men kolla i papperstidningen! Typ en sån här mätare:)

Jag uppskattar det här sättet att åskådliggöra i vilken grad löftena är uppfyllda, och Fokus har säkert inspirerats av sajten Politifact.com som med sin truth-o-meter mäter sanningshalten i politikers uttalanden.

Men medan Politifact.com noggrannt redogör för de källor de har använt för att kunna fälla sitt avgörande är Fokus lite luddigare. Jag saknar en tydlig metodförklaring.

Riksdag & Departement var klarare: Vallöftena hämtade man i det valmanifest och de gemensamma överenskommelser som Alliansen gick till val på 2006. För att löftet ska klassas som uppfyllt ska riksdag och regering ha fattat alla beslut som krävs för att förverkliga löftet.

Kunde inte Fokus bara ha gett åtminstone såpass lite information? Nu vet man inte var löftena har plockats från (även från valtal och debatter?). Och vad innebär det att resultatet är lyckat? Olika siffror räknas upp (t.ex. hur många elever som har gymnasiebehörighet), men det framgår inte vad man har satt siffrorna i relation till. Hade man ett på förhand fastställt kriterium för vad som skulle räknas som fullständigt lyckat? Lyckat enligt vems normativa skala?

Claes Lönegård har uppenbarligen gjort gedigen research, och just därför hade det också varit intressant om han hade kunnat redovisa mer om hur researchen gått till. Här uppträder en av fördelarna med nätet. I papperstidningen är det svårt att få plats med allt, men på nätet finns utrymme för hur många källhänvisningar som helst så att det fåtal gnetiga läsare som vill ta reda på hur domslutet har blivit till kan följa resonemanget. Här har Politifact.com hittat ett sätt att verkligen utnyttja nätets fördelar. Vad snyggt det hade varit om Fokus hade kompletterat genomgången i papperstidningen med en fullständig metodrapport på nätet!

Fokus och Riksdag & Departement visar på varsitt sätt att journalistiskt studera vallöften. R&D håller sig mer till den Statsvetenskapliga standardmetoden som i sin träighet ändå är överskådlig genom att den bjuder på en procentsiffra över hur många löften som är uppfyllda. Fokus variant medför ett sätt att på ett grafiskt snyggt sätt kunna titta på både löftesuppfyllande och konkreta effekter. Det jag vill se nästa mandatperiod är en svensk motsvarighet till Politifacts Obameter, som ända sedan det amerikanska presidentvalet håller koll på Obamas vallöften. Och om du som läser detta också vill se en sådan: hör av dig till mig! Jag har bra idéer på hur vi kan bygga en sån tillsammans.

Forskning visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar bra även över Internet. Nu finns förhoppningar att Internetbehandling kan göra psykoterapi tillgängligt för fler personer med depression och andra sjukdomar.

Internetpsykiatri, Vetandets värld 2 april 2010. av axelnaver

Under Internetbehandlingen har patienten varje vecka kontakt med sin behandlare via epost och telefon, och får via nätet tillgång till studiematerial och övningar som ska göras. Psykologen ger patienten stöd genom hela behandlingen.

Det har forskats om Internetbehandling i drygt tio år. Svensk forskning visar att metoden är effektiv för vanliga patienter inom vården. Flera landsting prövar därför behandling via nätet.

Idag är det främst depression och paniksyndrom som behandlas på Internet, men det finns också behandlingar för många andra diagnoser. Bland annat forskas det om behandling mot sömnproblem och ballongmage.

I Vetandets värld får du följa med till mottagningen för Internetpsykiatri i Stockholm. Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, berättar om Internet-psykiatrins rötter och om dess möjliga framtid.

Psykologen Jan Bergström doktorerar i slutet av april med en avhandling om Internetbehandling.

– Internetförmedlad psykologisk behandling kommer att förändra hur vi ser på psykologisk behandling och psykoterapi överhuvudtaget, genom att det så dramatiskt kan öka tillgången till sådan behandling, säger Jan Bergström.

I programmet får du också möta psykologen Kerstin Blom som visar hur behandlingen går till.

Klicka här för att lyssna på program 1 (på SR:s sajt)

Debatten om kostråden. Vetandets Värld 2 mars 2010. av axelnaver

Program 1: Från Linné till brödkampanj

Under näringslärans tidiga dagar på 1800-talet lyftes kött fram som viktig mat för att få starka arbetare i den nya industrin. Sedan dess har kostråden ändrats flera gånger, hela tiden i samspel mellan myndigheter, livsmedelsföretag och vetenskapsmän. Vetandets värld handlar idag om hur de moderna kostråden har tagit form.

Möt Christina Fjellström, professor i måltidsforskning, som berättar om försöken att forma folkets kosthållning från 1700-talet och framåt. Carl von Linné trodde att potatis orsakade hjärtinfarkt, men det var först på 1800-talet som en systematisk näringslära växte fram.

Åke Bruce, professor emeritus i tillämpad näringslära, berättar om hur de moderna svenska kostråden togs fram på 1970-talet.

Vi träffar också läkarna Göran Berglund och Ralf Sundberg som menar att de tidiga studier om mättat fett som delar av dagens kostråd grundar sig på inte håller måttet.

Program 2: Därför träter forskarna om kostråden

Vissa läkare påstår att dagens kostråd saknar vetenskaplig grund. Samtidigt säger Livsmedelsverket att kostråden bygger på den senaste tillgängliga vetenskapen. Varför tolkar forskare vetenskapen så olika? Vetandets värld reder ut varför debatten ser ut som den gör och varför det är svårt att genomföra studier om hur kost påverkar hälsan.

Göran Berglund, professor emeritus i internmedicin, säger att allt fler studier visar att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärt-kärl-sjukdomar. Ändå ger Livsmedelsverket rekommendationer om att hålla nere på det mättade fettet.

Enligt Annica Sohlström är kritiken mot kostrådenmissriktad eftersom de handlar om mycket mer än bara hjärt-kärl-sjukdom. Hon är chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket. Handlar diskussionen helt enkelt om att man har olika utgångspunkter och syften med råden?

Inte enbart, enligt läkaren Ralf Sundberg. När han gick igenom referenslistor till internationella näringsrekommendationer upptäckte han att flera av referenserna inte stämde.

Ur den omfattande litteraturen om kost går det att välja ut just de studier som stöder ens egen ståndpunkt, säger Gunnar Akner, ordförande i svensk förening för klinisk nutrition. Han tycker att de som är oense borde sätta sig ner och läsa samma studier tillsammans för att reda ut missförstånden.

Den som glömde att betala trängselskatt för flera år sedan kan fortfarande ansöka om att slippa straffavgiften, slår länsrätten fast.

En privatperson som har drivit ärendet ansökte efter fyra månader om befrielse från tilläggsavgiften. Skatteverket avvisade ansökan som för sent inkommen.

Men privatpersonen överklagade till länsrätten, som i en dom förra veckan slår fast att lagen inte anger någon tidsgräns för befrielse. Skatteverket måste pröva ansökan. Det innebär hundratusentals potentiella ärenden som Skatteverket måste pröva.

Normalt sett är det svårt att bli befriad från skatt och avgift; Skatteverket avslår de flesta ansökningar som kommer in. Men det är oklart hur gamla ärenden ska prövas, eftersom foton och annat beslutsunderlag raderas ur systemet efter 60 dagar.

– Därför blir det svårt att över huvud taget pröva det här, så det är lika svårt att säga vad konsekvenserna blir av den här länsrättsdomen, säger Ulf Båsjö rättslig expert på Skatteverket.

Lagen om trängselskatt skiljer på omprövning och befrielse: omprövning kan man begära till exempel när fotot vid vägtullen har feltolkats så att fel bil beskattas.

Befrielse från trängselavgift eller tilläggsavgift gäller om det av annat skäl är uppenbart oskäligt att ta ut skatten eller avgiften, till exempel om bilen blivit stulen. Omprövning måste man begära inom 60 dagar. Informationen från Transportstyrelsen säger att samma tidsgräns gäller även för befrielse.

I den aktuella domen hänvisar den sökande till att regeringen förra året skrev att det är orimligt att utdöma straffavgift för en enda passage.

Men lagstiftaren glömde bort en detalj: lagen saknar en tidsgräns för när man kan ansöka om befrielse från skatt eller tilläggsavgift.

– Det är först nu saken kommer upp på bordet. Det normala är att den skattskyldiga begär omprövning och befrielse samtidigt. Enbart befrielse har inte prövats på det här sättet förut, säger Ulf Båsjö.

Trots att de flesta som kör genom Stockholm betalar med autogiro skickas det fortfarande ut fler än 20 000 straffavgifter varje månad.

Många skulle säkert gärna se att regeringen återinförde den påminnelseavgift som fanns fram till juli 2008. Ett sådant förslag lanserades förra året och skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet.

Men på finansdepartementet bereds frågan fortfarande. Det finns fler tekniska frågor med trängselskatten som måste lösas på samma gång. Därför dröjer en proposition. Skatteverket har ännu inte bestämt om man ska överklaga länsrättens dom.

Axel Naver

Idag handlar det om kostrådens historia, från Linnés villfarelser på 1700-talet till Socialstyrelsens brödkampanj på 1970-talet. Lyssna här!